Ja åren går men som sagt..såren finns fortfarande kvar o de rivs upp med jämna mellanrum..ibland så kommer tårarna o minnena ofta...ibland så går det lite längre mellan gångerna...

Men som nu i aug så är det en mer känslosam månad...ja fyller år o ja hade verkligen velat ha mamma med...ja minns min allra sista födelsedagen tillsammans med mamma som om den vore igår..trots att det är 12 år sen så minns ja den så klar...men tyvärr så var det inte en av hennes bästa dagar...cancern hade tagit över mer o mer o hon låg på sjukhus....hon var väldigt trött, hade så ont o var orkeslös...men trots det så var vi tillsammans...mamma, pappa, ja, min syster o lillebror...hela familjen        men det var oxå i aug som pappa ringde...6 dagar efter min födelsedag...då kom det där samtalet som man aldrig vill uppleva...

mamma hade somnat in med pappa vid sin sida...

Så vad är egentligen 12 år?? absolut ingenting...när man har förlorat nån man älskar...älskade mamma..önskar livet inte vore så jävla svårt o orättvist som det kan vara ibland..