Ja har verkligen ingenting att skriva om....det liksom ekar i skallen på mig o ja kan inte komma på nåt att skriva om...

Det händer ingenting i mitt liv känns det som....ja känner mig stundvis "inlåst i mitt eget hem"...ja ja kan liksom inte säga exakt hur det känns....men ja känner mig ensam, uttråkad,ledsen, rastlös emellanåt...sen är det ju svårt o hitta på nåt oxå när ens flesta kompisar jobbar eller bor en bit ifrån...o man har alltid barnen...o när man väl har barnvakt då vill man ju inte åka hem till nån annan som har fulla huset med ungar...

Kanske det är ångesten som spökar lite...inte för att skola in Livia men att man måste börja springa på Af igen....man vet inte hur ens framtid ser ut...självklart så vill ja ha en jobb men det kommer inte att vara lätt att visa vem man är när reglerna är som de är...

Ja saknar pengarna o den sociala biten men ja vet inte vad ja vill bli när ja blir "stor"..o det sätter ju oxå lite press på en...