Eller rättare sagt.....vad är rätt beslut??

Ja vet varken in eller ut....tankarna far runt i skallen på mig...runt runt runt....tårarna rinner nerför mina kinder...tittar ner o ser hans lilla ansikte.. hans små ögon....möter hans blick o tårarna forsar nerför mina kinder...

Det är min älskade lilla katt ja pratar om...han vart ju påkörd för 9 veckor sen o har ju inte blivit bra..haltar o sen så har det sjunkit in på bakbenet..så idag ringde ja till vetrinären som kollade honom för 9 veckor sen o rådfrågade o han hänvisade mig vidare att ja skulle låta nån röntga katten...

Hade tur att de hade fått återbud då ja fick komma redan idag 10:45...åkte dit o lämande katten o återkom sen stax efter 13.... för då skulle ja kunna hämta honom...eftersom farmor hade barnen så fick ja åka hem o återkomma med dem....

Kommer dit o ja får se bilderna...o det var inte roligt...på bara några sekunder så allt annolunda ut..försökte för Alice skull men ja kunde inte hålla tillbaka tårarna..ja kunde inte...

Där står ja o bara stirrar på bilderna som avgör hela livet för min katt men det är ja som ska avgöra slutet....försöker torka tårarna så att Alice inte ser men det är redan försent..hon gråter oxå men vet inte varför hon gör det...

Vetrinären förklarar hur det ligger till...han lider av luxation ("urledvridning") i höftleden det vill säga att höften är helt på fel ställe därför skjuter benet ut på honom o att han haltar..o där det har sjunkit in beror på att han har förlorat all muskelmassa där då han inte använder benet som han ska...

Visst så kunde ev en operation hjälpa men det var långt ifrån säkert sen så skulle den kosta en 25.000 om inte mer...sen tillkommer väl det en massa extra utgifter efteråt o ja har inte dessa pengarna...hade ja det då skulle ja inte tveka men ja har inte..men trots att han är försäkrad så har ja inte dem pengarna...

Sen kunde man ge honom smärtstillande/inflammatoriskt medicin o se om han vart bättre..

Men bästa alternativet som vetrinären tyckte var att avliva honom (vore det hennes katt så skulle hon göra det) för hon trodde att han har ont....hon kunde inte säga säkert att han lider men sannolikheten att han gör det var stor...det var i alla fall vad vetrinären trodde...

Så vad ska ja göra???? vilket beslut ska ja ta...??

Tittar på lillkatten...möter hans blick....hans underbara lilla ansikte..

försöker se i hans blick om han lider eller inte....för ja vill verkligen inte att han ska lida...han ska inte "leva vidare" bara för att vi vill det om det nu är så att han lider..

Men hur ska man veta om han verkligen gör det??

För han är ju "nästan" som vanligt....

*han äter o dricker....

*går i trappor (sover i våra sängar på övervåningen) o det är en hel del trappsteg....

*han bråkar med våran andra katt..senast igår eller förrgår så satt han runt halsen på honom....

* han jagar flugor/insekter....en o annan boll kan han jaga efter..visst han jagar inte som tidigare men ändå..

* han går ut o in x antal ggr per dag...

* Hoppar upp på stolar m.m

* ligger som en boll här brevid mig uppe på ett skrivbord (just nu) tätt intill datorn för där blåser det varmt...

*man får gärna lyfta upp honom o låta honom kura ihop i ens famn/knä....

Skulle han verkligen orka allt detta om han nu lider så som vetrinären sa så hon tyckte att avlivning vore det bästa???

Ja vet inte vad som är rätt eller fel beslut i detta fall...min magkänsla säger att ja ska avvakta men är det rätt beslut eller bara förlänger ja hans lidande??

Lider han eller inte?? ja vill inte "hålla" honom vid liv för våran skull om han inte mår bra men tänk om han skulle kunna leva ett tag till trots allt o må bra...

Alice vart alldeles över sig given när ja berättade hur det låg till...det var inte lätt att vara ett stöd henne när tårarna på en själv bara strömmade ner...

Vad ska ja göra???

För många så är det ju "bara en katt" men för oss är det inte "bara en katt" utan en älskad familjmedlem...

Men ja ska ringa till vetrinären som han var hos först imöra o rådfråga med honom sen får ja se....alla vetrinärer säger så olika men det slutgiltiga beslutet är trots allt mitt...vilket ja vill eller inte....