Min pappa är en av de människorna som ja älskar mest av alla på denna jord...redan nu bävar ja (ingenting ja går runt o tänker på hela tiden men visst kommer det över en då o då) för den dagen då pappa inte finns längre...

Min pappa är 63 år...så visst kan han leva många många år till..men pga olika sjukdomar bl.a diabetes så kommer han aldrig bli lastgammal...ingen lever för evigt men ja hoppas att han kommer leva i minst 20 år till...

Trots att vi är 4 syskon så är ja den "enda" som pappa har..den enda som ställer upp..som finns där (i alla fall i den mån ja kan) ja kommer alltid som nummer 1..som t.ex närmast anhörig då han ska läggas in på sjukhus (har varit iväg ett par ggr med ena ögat då hornhinnan har lossnat) då är det mig de ska höra av sig till om nåt skulle hända...

Pappa lever ensam..men han träffade en kvinna i dec som gjorde honom glad o lycklig..visst ja kan erkänna att ja kände både och för detta..men självklart så tänker ja på pappas bästa o vill att han ska ha nån vid sin sida o känna sig glad o lycklig...så ja fick försöka o se det från den ljusa  sidan..men tyvärr så vart det inget mer..hon gjorde slut med pappa...hon kom på att hon ville vara ensam..

Men du ska veta pappa att mitt hjärta kommer du alltid ha kvar...o du kommer alltid att finnas i mitt...ja har alltid varit "pappas" flicka...så det är kanske därför vi har den relationen vi har..att ja bryr mig...men det borde inte spela nån roll...det säger väl sig själv...att man ska väl bry sig om varandra..men det har som sagt mina syskon missat...men sen så har de mage sen efteråt (1 av dem i alla fall) att gnälla att pappa inte bryr sig men de ger ju fulla FAN i pappa så varför ska han då bry sig??

Men så här i eftertanke så kanske det var det bästa..för hon väldigt stressad av sig o skulle stå alla sina barn o barnbarn till lags så hon själv fick "ta stryk" av det genom att bli kronisk trött,utmattad sjuk osv så hon kände väl helt plötsligt att det fanns ingen plats för pappa i hennes liv..så självklart känner ja med honom att det gick som det gick..

Ja skulle så gärna vilja på nåt vis verkligen visa pappa min uppskattning o hur mycket ja älskar honom o vad han betyder för mig men ja vet bara inte hur...ja har inte obegränsat med pengar så ja kan inte köpa honom något..men för honom räcker det säkert med att han vet att ja finns där om han behöver mig...

Att ja älskar honom, bryr mig om honom..ja lovade ju mamma det..att ja skulle ta hand om honom...hoppas bara att han ger mig godkänt...ja har i alla fall försökt o ja försöker än...så länge ja kan så kommer ja finna där för dig pappa...

O ja önskar att ja en vacker dag kan visa det för dig...hur mycket du betyder för mig..hur mycket ja älskar dig..vill att du ska vara stolt över mig..så att du kan säga till mamma den dagen då ni ses igen..att ja gjorde som hon sa..ja uppfyllde hennes önskan...

Älskade pappa...varför måste livet vara så svårt o kompicerat ibland?? men ja ska visa dig så gott ja kan vad du betyder för mig o för min familj...

   Älskar dig pappa o ja försöker säga det så ofta ja kan....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vi har ju skaffat skatter o det har verkligen inte varit nån dans på rosor (varför man nu säger så för det rosor är ju taggiga o jävliga) men hur som så har det inte varit bra..det började med att ja kastrerade katterna o då visade det sig att på den...

Herregud...ja nu kan vi i alla fall inte säga att vi inte fick en vit jul eller vinter för den delen...men känner att det räcker nu...just nu så har vi 5 plusgrader solen har lyst och en hel del av snön har försvunnit men också gett stora vattensamli...

Här är det sjukstuga deluxe..nja kanske inte riktigt så illa men det har varit..började med att Livia fick lite ont i huvudet o halsen i torsdagskväll..kände sig inte jättesjuk på fredag men valde att stanna hemma o det var väl tur det för POFF från ...

Halva januari har gått o det var över 1 månad sen som ja skrev nåt här...sa att ja skulle bli bli bättre på att skriva o det såg vi ju hur det gick med det....men å andra sidan så kan man ju inte tvinga fram nåt att skriva om, om man inte kan vill el...

Endast 22 dagar kvar av 2023...även detta året har varit en speciellt år..så mycket elände som har hänt/händer i Sverige och i övriga länder...krig...dödskjutningar...bränder av olika de slag...ja det har varit så mycket neagtiva händelser så man ork...