Fick veta igår att en kompis till mig väntar barn....det blir hennes tredje..det som är  kul är att hennes äldsta o Alice är jämngamla...o våra minsta likaså...men denna gången så får hon bli ensam...

Men ja kan erkänna att ja kände (känner) en gnutta avundsjuka...

Ja är i valet o kvalet om ja verkligen vill ha ett barn till...både för o nackdelar...men det som nog känns jobbigast är nog ändå det att om ja skulle komma fram till att ja verkligen vill ha ett barn till så är inte Henrik med på samma noter...han har sagt nej till fler barn...o det är inte kanske eller få se utan det är mer som ett definitivt nej...

Så ja kan inte låta bli att trots min egen tveksamhet  till fler barn att känna en sorg att ja troligtvis inte kommer att få nåt mer barn om ja nu skulle komma fram till det...inte tillsammans med Henrik i alla fall...

Kan inte fatta att det redan har gått 4 år??

Att det är 4 år sen ja (vi) satt i väntrummet på sjukhuset o väntade på att få komma in till operationsrummet för att genomföra mitt planerade kejsarsnitt...dagen då mitt (vårt) barn skulle få se dagens ljus...det var den 20 okt..

Livia 4 år

Så förra helgen hade vi kalas i 2 olika omgångar så hon vart ordentligt firad...o nu på söndag så ska hon få ha sitt första barnkalas....det kommer 5 gäster så de blir sammanlagt 6 små barn..Livia ser fram emot detta med en stor glädje....

Ja har varit dålig på o skriva....det har kommit in nåt inlägg då o då men det är såna som ja har liksom lagt datum på....som ska visas då o då...men där emellan har det varit dåligt med inlägg o det har ju som sagt hänt en del sen sist...så ja tänkte att ja skulle ta o skriva lite om det nu...