Så länge som hon har väntat o tjatat o längtat..men på bara 2 timmar så var det över….hennes dröm om att få börja rida..

Pratar om Livia….hon har väntat, tjatat o längtat SÅ efter att få börja rida…o äntligen så kom den dagen….

7 mars så fick hon äntligen börja…allt var så nytt o spännande…det kittlades så där underbart i kroppen som det kan göra när man ska prova på nåt nytt…

Men på vägen hem så klagar hon över klåda i ögonen…vi tänkte inget mer på det utan det kanske var tillfälligt..

Igår var dags för ridlektion nummer 2…men då började besvären redan inne i stallet…näsan vart tät….ögonen började klia…en irriterande hosta som pågick under tiden…

Besvären var jobbiga på vägen hem…tårarna forsade nerför kinderna…dels pga besvären men också av vetskapen att ens dröm inte var sådär underbar o rolig som man hade trott..

Bevären avtog under kvällen…men tårarna hade inte tagit slut när vi fick ta ett beslut om att Livia inte kunde fortsätta rida pga sina besvär…..

Så på 2 timmar (ridlektioner) tog hennes dröm om att få lära sig rida o få skaffa sig en egen häst slut…

Kanske hon kan pröva igen när hon blir äldre eller kanske inte…men det var NU som hon drömde om ett liv med hästar….ja tycker så synd om henne att det inte blev som hon ville…men hon kan inte fortsätta om det gör henne dålig…

Men vi får hoppas att hon finner en ny dröm som vi kan uppfylla