Är onormalt lugn men ja vet att hur det kommer att bli....ja kommer att stressa runt som en virvelvind för att hinna klart allt innan julen...o det är ju bara 12 dagar kvar till självaste julafton..

O då ska ja hinna med allt detta:

Imorgon:

* Göra gipsfigurer åt barnen som de ska måla o ge bort i julklapp

* Installera tv-boxen till Alice nya tv (fick när hon sålde jultidningar)

* Luciafirande på kvällen så kläder ska plockas fram o ev strykas...ljus ska testas så de funkar...glitter ska ses över..

Fredag:

* Ja o Henrik ska iväg o julshoppa..(självklart ett mycket trevligt nöje med övernattning) men det ska oxå springas runt i flera timmar o köpa en massa julklappar...så vi åker på möran efter Livia har lämnats på dagis (sen är barnen under farmors uppsikt efter skolan/dagis)

Lördag:

* Ev mer shopping

* Fira farmor som fyller 85 år

Söndag:

* Till Karlstad...ska fira två som har fyllt/fyller år samt byta julklappar så det blir heldag..men som tur är så är det samma folk som ska firas som det ska bytas julklappar med....

Måndag:

Då kanske ja inte har nåt inplanerat...det skulle väl vara att slå in julklappar

Tisdag:

* Till Karlstad...ska hjälpa pappa med att städa o få upp julen..så det blir en heldag

Onsdag:

* Börja göra julgodis..slå in mer klappar

Torsdag o fredag:

* Städa o plocka fram julen

Lördag:

* Ev födelsedagsfiring av Henrik´s syster...klä julgranen om det inte redan är klädd

Söndag:

* Slå in de sista klapparna

* Baka inför julafton

* Göra köttbullar

* Packa ihop för morgondagen (julafton)

*  Laga mat (inte julmat men det brukar bli 2-3 rätters..i år blir det älgfilé) samt fira jul ( ja, Henrik o barnen  firar inte själva julafton ihop så därför firar vi dagen före)

Sen kommer det ju garanterat till en massa annat som ja inte vet just nu eller kommer ihåg...o  sen kom julafton....

12-12-12

o kl 12:12  idag så borde man nog önska sig nåt o sen hoppas på att det slår in...inte för att ja tror på sånt...men en kan ju alltid göra det till en grej...

12-12-12 kl 12:12 så önskar ja

*piiiiiiiiiip*

en gnutta hopp..

Idag fick min syster brevet ja skickade till henne o vet ni??

Hon ringde upp mig så vi pratades vid ett tag..o ja fick svar på en del av mina frågor så det kanske finns en chans att vi hittar tillbaka...2013 kanske är året för oss...för ja saknar min syster...

Trevlig 2:a advent...

Så nu är det bäst att ja säger go natt o på återseende...    

Kanske lite fel val av rubrik men delvis så är det...ja har skrivit ett brev  till min syster idag..ja skyndade o skicka iväg det så ja inte skulle ångra mig...o ja har ångrat mig till o från hela dagen idag..

Ja det är inget elakt brev eller så utan egetligen handlar brevet om en fråga: Vad hände??

Sen mamma dog så vart avståndet mellan mig o min syster allt längre bort (allt eftersom)...ja har försökt hålla kontakten via sms..telefon o att vi ses..men när intresset tillbaka inte delas längre så är det svårt att hålla ihop..

Pappa har hon ingen kontakt med alls...ringer inte på fars dag...eller när han fyller år...eller för att bara höra hur han mår...pappa känner inte ens min systers barn...hon har liksom av nån anledning struntat i det...så pappa har slutat "kalla" sig morfar till dem utan han är bara ett namn för dem...

Han säger att han inte bryr sig men ja vet o ja ser det på honom att det sårar honom...min pappa är inte min systers biologiska pappa men han har funnits i hennes liv sen hon var 2,5 år...o nu är hon 38 år..så alltså i över 35 år...hon har alltid sett pappa som sin pappa mer än vad hon sett sin riktiga pappa som...så pappa är hennes pappa men det är som efter mamma gick bort så verkar det som att hon inte vill ha nåt med oss att göra..att mamma skulle vara den enda anledningen..att hon var den enda länken mellan oss..o när den "klipptes" av så fanns det längre ingen anledning att hålla ihop..

Självklart kan det vara missuppfattning men det känns inte som det...det sårar...o det var det ja ville ha sagt genom mitt brev..ja har inte pratat med henne på över 4 månader...visst hon skickade grattiskort till barnen när de fyllde år (det enda livstecknet på över 4 månader) men inget mer...o ja har alltid firat henne o hennes barn men med oss så är det inte lika viktigt...

Det handlar inte om presenter utan ett tillfälle för att ses..fast å andra sidan så borde vi inte behöva en "ursäkt" för att ses...men ja har tröttnat på att det är bara är ja som försöker...skickar mess men får aldrig svar...när ja ringer då har hon alltid nåt annat för sig som är viktigare...vill ja träffas så känns det mer som att hon känner sig "tvingad" att ses än att känna glädje åt det...o det sårar en..

O ja skrev även i brevet att ja tyckte det inte fanns nån anledning att ses till jul..bara för att byta julklappar (ännu ett "måste" från hennes sida..för skulle inte vi byta klappar så skulle hon aldrig komma hem till pappa på julafton..hon skulle inte ens ringa o önska honom god jul...vet inte vad som har hänt men sån har hon blivit..sen mamma gick bort o även pga andra saker)..hon skiter i pappa..o i sin bästa vän sen  typ 100 år tillbaka...henne vill hon inte ha nån kontakt med..hon ger henne inget (mentalt eller hur man nu säger)säger min syster..ja kan lika väl prata med en vägg... o nu är det ja..

Ja ger henne troligtvis inget ja heller så varför ska ja då ta plats i hennes liv...hon lever sitt liv..med sin familj...o med sina nya vänner...

Vi får se om hon svara på mitt brev eller inte..gör hon inte det så får ja acceptera att ja har "förlorat" min syster för gott...men ja saknar henne..önskar ja kunde göra vissa saker ogjorda...

Varför vill hon inte ha oss i sitt liv...vad har vi gjort för fel...pappa o ja?? önskar ja visste...men det kanske ja aldrig får veta..men ja är glad att ja har pappa..o ja ställer upp för honom så gott ja kan...o ja vet att han uppskattar det..men ja önskar att vi kunde göra det tillsammans...ja, pappa o mina syskon...

O ja har redan en "förlorad" bror som ja ser vid bröllop, dop o begravningar ska ja nu få en "förlorad" syster som ja oxå bara ser vid såna tillfällen?? o vi har inte en kontinent mellan oss utan det är ca 1 timmes bilfärd mellan oss..från mina syskon o till mig ...o mina syskon o pappa bor på samma ort..

Vi får se hur detta slutar..hon får väl troligtvis brevet på måndag...så det återstår att vänta o sen får vi se hur det blir...

Nu har ja fått i mig årets ranson av julmat (borsett från julafton)...har varit på 2 julbord denna veckan...tack o lov så var det på 2 olika ställen så maten smakade olika o det fanns lite variation av vad som erbjöds..

Ja tycker det är gott med julmat...ja är väldigt svag för Jansson..MEN det kan vara STOR skillnad på en Jansson o en Jansson...vissa är inte alls så goda medans vissa är nästintill gudomliga..min pappa gör den sistnämda....

Men som med mycket..det får inte bli för mycket utav det goda utan lite lagomt (fast med lite för överdosering)..så nu blir det ingen mer julmat förrän på julafton...

De får säga vad de vill men det är allt bra möe trevligare o få ett handskrivet kort/brev i brevlådan än ett mail på datorn eller ett sms/mms på mobilen...

Ja tillhör dem som tycker om att skicka kort/brev o att även få...varje år skickar ja en 40-45 julkort..både till släkt o vänner....har beställt 20 julkort på barnen som våra närmaste vänner o släkt ska få..de andra får vanliga kort med tomtar,änglar osv på...

Varför de inte får kort på barnen beror på att ja tycker det är personligare att skicka bilder på ens barn än vanliga kort o dem man inte har så mycket kontakt med vill man inte vara så "personliga" med...

Men även om det försvinner mer o mer detta med att skicka kort/brev med posten så är vi ändå ganska duktiga ändå...det blir en hel del kort (flera miljoner) som flyger när o fjärran runt om i världen för att önska våra nära o kära en God Jul & Ett Gott Nytt År.....