eller lite baconmajonäs...o vem ÄLSKAR inte stekoset som sitter i kläder o hår efter man har stekt bacon??

O vad säger ni om lite baconparfym..skulle inte det va nåt o önska i julklapp??

ÖÖÖööööhhh...ja vad säger man??

Läste en artikel  i gårdagens Land lantbruk om just detta...att det är inne med bacon....bacon har blivit en trend..

Enligt trendanalytiker så påstår de att bacondrinkar är som hetast i Sthlm just nu...man blandar tydligen  baconfett med sprit...visst låter det supersmarrigt eller inte  ??

Att just baconet har blivit så stort just nu beror tydligen på två saker enligt trendanalytikerna o den ena är LCHF-dieten o att baconsmaken slagit stort i USA..

Men säg vad som inte blir stort i USA?? o varför måste vi följa efter USA??

Baconhysterin går från godis/chips till baconsoda o massageolja....o ja som har svårt för den där varma söta kokosdoften som  man kan stöta på, på sommaren/utomlands när folk smörjer in sina kroppar...urk...kan verkligen inte med den doften...men bacon??? det känns som det skulle kunna osa härsket lite varstans...

VEM vill smörja in kroppen o lukta bacon (frivilligt).....VEM vill dricka baconfettdrinkar....VEM vill äta baconglass??

Ät fett o bli smal..det är väl nåt sånt motto som LCHF-dieter står för...men det känns som att detta är väl dock ett steg för långt eller??

Frågan är om denna trenden kommer att hålla i sig eller om den kommer svalna lika fort som den kom?

Det återstår o ser..men detta är i alla fall nåt som ja definitivt INTE tänker prova...varken i baren eller att smörja in kroppen med...då förblir ja hellre överviktig...men visst det kanske alltid lockar till sig ett o annat svin...

Ibland så blir ja bara så frustrerad...så trött på när barnen inte lyssnar...ja försöker o försöker o försöker  hjälpa mina barn så gott ja kan...men ibland så tar tålamodet helt enkelt slut...

NEJ NEJ NEJ o åter igen NEJ....ja slår INTE  mina barn utan vad ja menar med när tålamodet tar slut är att ja lägger ...inte tjafsa visst ja blir arg o höjer rösten då o då men ja skulle ALDRIG  slå mina barn..

Men som när man t.ex ska göra läxorna...man kämpar o kämpar för att få det gå så lätt som möjligt för Alice men när hon liksom inte tittar på när man förklarar eller säger att hon förstår bara för att hon inte vill eller att det ska behöva tjatas för att få henne att reagera...

Som för en liten stund sen...ja kollad i hennes mattebok...det visade sig att hon hade skrivit 2 små fel...hon hade nog tänkt rätt men glömt bort ena siffran....o istället för att lyssna på när ja förklarade det lungt o sansat att det var fel o skulle förklara vart felet va så började hon genast gnälla o sura till o allt ja ville vara bara o förklara...

Men ja blir så ledsen på att alltid få en massa gnäll jämt...ja vill bara Alice´s bästa...o ja vet att hon bara är ett barn men ibland så önskar ja att även Henrik kunde dela detta med mig..som t.ex läxorna...ja gör dem  med Alice varje vecka o det innebär oxå att ja får höra mycket pust, stånk o stön ifrån henne...

MEN....

nu är det inte alltid så...ibland så går det JÄTTEBRA o ja är så stolt över henne...o så GLAD att vi tog oss igenom läxorna utan att vi var tvungen o gnabbas om allt möjligt...

O ja ja berömmer henne när de gångerna sker....men det är så mycket annat tjat oxå där emellan som oxå gör att man tappar lusten till att ens försöka....

De bråkar o slåss...de tjatar...de gnäller....de grinar..de lyssnar inte osv osv...

Men tillbaka till matteboken...ja ville som sagt bara förklara men Alice sätte sig på tvärsidan på en gång o använde en morrande ton till mig så ja kände att nu skiter ja i detta...slängde ner matteboken i väskan o talade om för Alice att hon kunde be fröken hädanefter om hjälp för hon vill ju ändå inte lyssna o ha min hjälp....

Alice började gråta o försvann upp på sitt rum....o ja själv vart kvar..med dåligt samvete för att ja vart arg för en sån sak...ja ville inte bli arg....ja ville bara hjälpa...det gjorde ont i hjärtan...det sved innanför ögonlocken o tårarna kom....

Förlåt Alice för att ja vart arg....ja vill inte vara sån som skäller, tjatar o gnatar jämt (det är så ja känner mig)....ja vill vara den där glada, goa mamman som ja var en gång i tiden...då livet inte kändes så jävla tungt o jobbigt som det gör nu ibland....

Ja älskar mina barn...de är mitt ALLT..o ja skulle offra livet för dem...men ja önskar att ja slapp ta all SKIT (att Henrik var mer delaktig) så ja fick nån möjlighet att kunna bättra mig...bli en gladare o goare mamma...

Men detta är inget onormalt för ja har flera kompisar med barn i samma åldrar som oxå har problem med sina barn..att de inte lyssnar osv..men eftersom ja är själv om ALLT så blir det jobbigt till slut...att alltid få höra mamma bara tjajar....mamma bara skäller....mamma blir bara arg....mamma blir.......

Idag har ja o barnen gjort lite julgodis....det vart 3 olika sorter

* Rocky Road....

* Snickerskakor

* Cornflakes/russinkakor....kakor??? bräck kanske passar bättre?? hmm..ja man smälter choklad o blandar ner corn flakes o russin o sen lägger man i formar..sen får det stelna..VOILA!!! en kaka....bräck..what ever!!

Har ännu inte bestämt om ja ska göra nån kola..troligtvis så blir det ingen men ja ska i alla fall göra mozartskulor a´la skogsbär imöra...

Idag har ja varit hos pappa o hjälpt honom med julstädningen..dammsugit, skurat, strukit gardiner o dukar..ja lite av varje...önskar att ja kunde hjälpa honom mer men avståndet gör det inte så lätt...men han fick hela lägenheten städad..det är alltid något..

Sen ska ja hjälpa honom med lite matlagning så som rulla o steka köttbullar..baka....köpa hem must m.m så pappa slipper bära en massa tungt osv...så ja hjälper till så gott ja kan...o han uppskattar det även om han säger att han inte behöver nån hjälp...

om en vecka så börjar julafton lida mot sitt slut...ofattbart att är snart jul..o om 2 veckor så har 2012 gått över till 2013...

Imorgon så ska ja åka hem till pappa o hjälpa honom att städa o plocka fram julen...åker direkt efter ja har lämnat Livia på dagis...så mycket enklare att städa o pynt utan barn som pustar o stånkar för att det är tråkigt..

Hade verkligen ingen lust idag men ja har städat klart nästan hela nedervåningen...har köket kvar....men det tänkte ja ta imöra innan ja åker....sen får Henrik ta övervåningen...så han i alla fall får göra nåt inför julen...

Han är inte så involverad inför julen o all dess förberedelser men lite kan han dock göra....som att städa övervåningen...han har varit till skogen o huggit en gran o sen kommer han även få vara med när granen ska i foten..ev även klä den...

Medans ja har även en massa andra sysslor..men ja tänkte passa på nu på onsdag o fredag då bägge barnen är borta..enklare att plocka...idag gick det sisådär...ja plockade bort men lika fan var grejerna tillbaka på golvet...

Man väljer inte sina föräldrar...o inte släkten heller...likaså när man träffar en partner så får man hans/hennes släkt med på köpet oavsett om man vill eller inte...

Ja har inte en jättestor släkt men den är inte så liten heller...ärligt talat så vet ja inte hur stor släkt ja har egentligen för det är knappt nån ja umgås med o sen så finns det alltid nån utanför så man inte har nån vetskap om..

Så här ser min släkt ut:

Mamma: 1 (som fick lämna oss alldeles för tidigt)

Pappa: 1

Syskon: 3

Mormor: 1 (lever tyvärr inte längre)

Morfar: 1+1 (min morfar som ja anser som min morfar är/var inte min riktiga morfar  men sen kom min riktiga morfar in i bilden men för mig var han bara en person med ett namn...inte min morfar..tyvärr så lever ingen av dem..

Farmor:1

Farfar: 1 (träffade honom bara 1 gång innan han dog)

Moster: 2 + 2 ( 2 som ja är uppvuxna med men sen så finns det 2 till som ja bara känner till att de finns..1 av dem träffade ja för första gången på mormors begravning...i år...eller var det förra året?? ja det var nyligen i alla fall..

Faster: 1

Farbror: 2 (bara 1 av dem är i livet)

Kusiner på pappas sida:  så har ja ja 9 kusiner men en av dem har ja aldrig träffat..

Kusiner på mammas sida: så har ja 1 som ja känner sen så har de 2 sk " mostrarna" som ja inte känner barn men hur många vet ja inte...1 vet ja om....för henne har ja träffat 1 gång för typ 100 år sen...

Tremänningar: ja det har ja väl..men det är ingen som ja kan säga på rak arm som ja vet om...så med andra ord så känner ja inte till några tremänningar om ja skulle räkna upp nån...

Ja detta var väl i stort sett min släkt...o ja umgås knappt med nån av dem ja har nämt här...men i helgas så träffade ja faktisk några av dem....min farmor fyllde 85 år så vi var dit o grattade henne..

Då fick ja träffa 3 av mina kusiner samt 3 kusinbarn (alltså tremänningar till mina barn)...2 av dem har ja inte sett på 5 år (när farmor fyllde 80) så vi är inte så tajta i min släkt..

Men visst önskade man ibland att man hade en tajtare relation till sin släkt men det har ju alltid varit så här så en vet ju inte nåt annat....

Trevlig 3:de advent...

  "Natten går tunga fjät runt gård och stuva.... Kring jord, som sol´n förlät, skuggorna ruva... Då i vårt mörka hus stiger med tända ljus Sankta Lucia, Sankta Lucia...".

"Natten är stor och stum.... Nu, hör det svingar.. I alla tysta rum Sus som av vingar.... Se på vår tröskel står Vitklädd, med ljus i hår Sankta Lucia, Sankta Lucia...."

"Mörkret skall flykta snart ur jordens dalar... Så hon ett underbart Ord till oss talar.... Dagen skall åter ny stiga ur rosig sky. Sankta Lucia, Sankta Lucia....."