halvbonden

21 oktober 2012 16:08

usch då, hur är det? vad är det som utlöst de där känslorna tror du?
jag tror att om man är en sån tjej med skinn på näsan kanske man är extra sårbar, för då kanske man itne är van att gråta ut hos andra. Det finns ju de som beklagar sig hos alla på jobbet och så, och de kanske får ut mer av det onda, än de som verkar så tuffa.

Ellen

22 oktober 2012 14:52

Nej ja är ingen person som gråter när andra ser...vill inte ses som "svag" men ja vet att man inte alls är svag bara för att man gråter o visar att man är ledsen...

Tycker inte andra är det men när det gäller mig själv så har ja jobbigt o visa mig ledsen...nåt ja försöker bli bättre på men det är inte så lätt...

O det ja pratade om i mitt inlägg är hur det ser ut i mitt huvud just nu...många tankar o funderingar o det har med att ja har inget jobb...finns inte så många att söka o sen har ja problem att jobba vissa tider o på avstånd då Henrik jobbar som han gör...sen håller ja på o bli...ja vad heter det??

Ja mina a-kassedagar är inom kort slut så ja får snart inga pengar därifrån...

Har fått erbjudande om fas 1 men tycker personligen det är förnedring att jobba för ca 40:-/timmen (det är vad min timpeng hamnar på) för samma jobb som den som är anställd men har typ 3 ggr mer betalt...o sen ska man jobba heltid...5 dagar i veckan...

O ja måste betala dagis + fritids som nu är gratis (dagis är gratis..fritids har vi)o sen måste mina barn gå långa dagar på fritids/dagis..självklart är inte detta ovanligt att ens barn får gå långa dagar men det är skillnad när man får ut nåt av det. som tex en lön..så man kan gottgöra barnen på nåt vis...att man har råd till nöjen..nu behöver inte allt kosta men för att ta sig nånstans så behöver man t.ex bensin osv....ja får bara råd med dagisavgiften o mat o sen måste ja ha bensin o den är inte gratis o det blir oxå en extrasumma...

Sen är det väldigt lätt att bli utnyttjad eftersom man är gratis o sen har man ingen garanti att det leder till nåt jobb..utan det kan mycket väl bli tack o hej...

Ja får betala mer än vad ja tjänar på det...o barnen blir sura, trött o jättegriniga...ja lika så...det är inte värt det..för den summan som ja får ut...

Så det är en av orsakerna till att framtiden är så oviss...

Sen håller ja o en kompis på med ett projekt men ibland så får ja känslan att hon tappar lusten allt mer...o sen råkar man ut även för andra motgångar inom projekten som gör att man tvivlar..

Men ja hoppas allt löser sig o det blir bra i slutändan men just nu känns det tungt o mörkt...speciellt när en måste börja snåla för att klara sig...visserligen så sitter inte vi i sjön men självklart så det blir lite knapert framöver..men förhoppningsvis så blir det bara för ett kort tag..

Men ja hoppas att ja gör ett bra beslut o att det på nåt vis lönar sig....