Två vänner (Bengan å Kjelle) från en norrländsk by sitter på
den lokala pizzerian och snackar en eftermiddag.

Kjelle säger rätt som det är:

- Jag är trött på att slita ute i skogen, jag skall tamejtusan skaffa mig en utbildning via Komvux och få ett bra och välbetalt arbete!

Bengan tyckte det lät som en bra idé och en stund senare
lämnar de pizzerian.

Dagen därpå går Kjelle till Komvux och får träffa en
studievägledare som anmäler honom till fyra kurser:
Matematik, engelska, historia och logik.

- Logik? säger Kjelle. Vad är det?

Studievägledaren säger: Jag skall förklara.

- Äger du en gräsklippare?

- Japp.

- Eftersom du äger en gräsklippare, så borde du logiskt sett ha en trädgård.

- Det stämmer, jag har en trädgård.

- Eftersom du har en trädgård, så borde du logiskt sett ha ett hus.

- Ja, jag har ett hus.

- Och, eftersom du har ett hus, så borde du logiskt sett ha familj.

- Jag har en familj.

- Eftersom du har en familj, borde du logiskt sett ha en fru.

- Ja, jag har en fru.

- Och eftersom du har en fru, så borde du logiskt sett vara heterosexuell.

- Ja, jag är heterosexuell. Det är fantastiskt att du lyckades att få reda på allt det där bara för att jag äger en gräsklippare!

Full av entusiasm anmälde Kjelle sig till kurserna, tackade och skakade studievägledarens hand och skyndade sig till pizzerian för att träffa Bengan och berätta för honom om sitt nyvunna studieintresse.

Han berättar om sin utbildning, och hur han anmälde sig till
de fyra kurserna, matematik, engelska, historia och logik.

- Logik? Säger Bengt, Vad är det?

Kjell säger:

- Jag skall förklara.. Äger du en gräsklippare?

- Nääe.

- Men vafan Bengan..! Är du bög?!?

Ikväll så blir det hemmagjord pizza med: skinka, svamp, tomater, paprika o ananas på....

Kom på en sak...läkaren frågade mig idag om Livia sover på en mjuk kudde vilket hon gör...de ska ju göra det för huvudet skull...för barn kan bli platta på ena sidan om de ligger mycket på den sidan..o då är det viktigt med en mjuk kudde..

Men helt plötsligt...för typ 5 min sen så kom ja på en sak...att Livia ligger ganska mycket i sin vagn..o där har hon ju ingen kudde...

Det kan ju bli ett x antal timmar då hon sover ute eller att man är på promenad..likaså om man är bortbjuden då kan det ju bli nån timme i vagnen...sen är det oxå en bekvämlighet från hennes föräldrars sida att lägga henne i vagnen än o gå upp med henne o lägga henne i sin säng...

Men man vill väl förknippa sängen mer med natten...men när Alice var lite så sov hon alltid i sin säng...men då bodde vi ju på övervåningen så det var på samma nivå...

Men det får det nu bli slut med....ska hon sova om vi inte är ute på tur eller om hon ska sova ute så får vi gå den där lilla biten extra som det är upp till övervåningen så kanske vi får se att det är det som är boven i dramat...

Hoppas det....för ja är orolig att det ska vara nåt fel... 

Var kan inte ja få vara lycklig???...varför kan inte mitt liv kännas bra???...ja måste verkligen ha gjort nåt eller nån verkligen illa eftersom ja straffas...

Varför kan ja inte bara få njuta o vara glad???

Varför???....

Visst finns det de som har det värre än vad ja har..men detta är mitt liv som ja lever så ja kan inte jämnföra hur andra har det...men mitt liv de senaste åren har varit jobbiga...ja de som följer min blogg vet...ni andra som inte vet så finns det inlägg på bloggen om hur mitt liv har sett ut de senaste 5 åren...

O nu detta...idag var ja ju iväg till bvc för att en läkare skulle titta på Livias eksem som hon har överallt på kroppen...han tittade o sa att det får bli en remiss till en barnläkare...till ett sjukhus...

En barnläkare....vad är han som vi var hos nu då???..det är ju han som är den sk barnläkaren på bvc när man ska dit...men detta var väl en specialist...

men det sätter snurr i hjärnan...

Sen så har Livia´s huvud varit lite..ja va ska ja säga...lite "buckligt"...nej det låt inte bra...men det är inte helt runt utan lite kantigt...så de på bvc ville att det skulle kollas upp när vi ska till barnläkaren...

Han på bvc sa att förhoppningsvis så formas det med tiden men man ska även kolla upp så inte benen har växt ihop...så det är det de får kolla när vi ska iväg..

O som mamma så blir man ju jätteorolig o tror ju självklart det allra värsta...

O med tanke på allt som ja o min familj har gått igenom de senaste åren så tror ja inte att ja förtjänar nån lycka...det känns inte så...det blir nåt nytt hela tiden...

Under hela graviditeten så var ja orolig att nu händer det nåt..eller nu...eller nu...ja njöt inte av att vara gravid...var orolig hela tiden att även denna gång skulle sluta i tragedi...

Det gjorde den inte..vi fick våra efterlängtade barn....men kunde ja njuta av det? nej inte de första veckorna....då var det hemskt...ja ville inte vara mamma...ville ha tillbaka mitt gamla liv....gråt flera ggr om dagen de första veckorna men som tur vart livet bättre...

Men ja har o är mycket nojjigare nu än vad ja var när ja fick Alice men det är för att ja är orolig att mitt liv ska få ett absurt slut...när ja minst anar det så kommer något att hända...

För ja verkar inte förtjäna lycka eftersom ja måste kämpa mot motgångar hela tiden...när ja väl tror att nu kanske ja är på väg åt rätt håll så är det som om nåt sliter tag i mig o drar mig tillbaka...

O nu är det Livia som finns i mina tanakar...tänk om det är så att hennes lilla huvud inte är som det ska utan hon måste opereras....tänk om...*känner att tårarna är väldigt nära...*

Messade till Henrik om vad som hade sagts på bvc...trodde han skulle ringa o fråga lite mer...men det gjorde han inte utan allt han sa via ett mess var ja ja...

Vaddå ja ja???...det är våran dotter det handlar om....borde du inte reagera mera??

Eller är det bara ja som är en nojjig mamma som oroar mig i onödan???