Nattsömnen är inte som förut....inte mornarna heller....men ja hade inte räknat med nåt annat heller...

Men man vet inte vad man ger sig in på förrän man är där...på både gott o ont...en annan har ju blivit bortskämd då Alice är så pass stor att hon klarar sig själv medans detta lilla liv inte alls klarar sig själv...

Man trodde att man skulle känna glädje...ett lyckorus som bara välde över....med tanke på vad vi har kämpat för detta...så trodde man verkligen att man skulle vara jätteglad....men så blev det inte...

Ja ville verkligen detta....vi har kämpat i många år...sen 2006...många tårar har det runnit nerför min kind...ja har känt mig arg....ledsen....förtvivlad....ensam...orolig....j
a skulle nog kunna hålla på i en evighet om vad man har känt under alla dessa åren...

O här är man...man har fått sin dröm att gå i uppfyllelse....o man känner inget av det ja skrev tidigare utan det vart det ja skrev ovanför...

Just nu går det skapligt....men den första veckan så kände ja ingenting....ja ville inte ha det så här....ja ville ha det ja hade innan...ja har gråtit många ggr....det bara kommer över över mig o tårarna bara strömmar nerför mina kinder...

Ja har kännt mig ensam....övergiven.....ledsen....arg....osv....men
det är ju inte ovanligt att man känner så här....det som är viktigast är att det inte får pågå för länge för då måste man söka hjälp...

Henrik vart alldels förtvivlad att ja kände så...att ja var ledsen...för som vanligt så visste han inget förrän ja fick en gråtattack en kväll o då förklarade ja för honom hur ja kände....o det lättade på trycket...

Henrik ställer upp så gott han kan...han har tagit alla nattpassen sen vi kom hem...o sen ska han upp vid kvart över 5, halv 6 för att jobba....så ja har haft dåligt samvete för det..för det är ju trots ja som är hemma o är mammaledig...men visst så är man två om att skaffa barn...

Men i början när vi kom hem så klarade ja inte av det...dels för snittet....min pulserade huvudvärk som härjade fritt...min känsla runt detta nya...

Men det har blivit bättre...men ja hoppas att bara ja kan återgå till mitt vanliga liv så ska det bli bättre...just nu så är man under läkningprocess...både fysiskt o psykiskt....o ja hoppas att bara man får in rutiner...o Livia inte behöver mat på natten utan sover så ska det bli bättre...för oss alla...

För hon sover som en stock på dagarna....somnar hur lätt som helst....men tyvärr så är det inte lika enkelt på kvällen/natten så det går åt nån timme varje natt innan hon slår sig till ro....

Men hon är ju bara 12 dagar så det ska väl bli bättre...man kan väl inte begära så mycket av en sån liten..o ja tror att ja går åt rätt håll när det gäller mina känslor...fast att ja kände mig lite deppig igår kväll....

 

Sofia

2 november 2009 13:59

Hej tjejen!
Hoppas allt är bra med er.
Så fint namn ni valt till lilltjejen.
Nu har jag kommit hem igen och det är underbart.

Kram Kram!

http://www.3barnsmamma.bloggagratis.se

 

Jenny

10 november 2009 14:43

Det är nog ganska vanligt att känna så. Men det kommer bli bättre. Det är min erfarenhet av vänner som kännt på samma sätt när de fått barn.

Vår lille son sover också som en stock på dagarna, men är grinig på kvällar och förnätter innan man får honom att somna. Lite jobbigt och jag hoppas det snart rättar till sig med dygnet för oss båda.

Stor kram till er!!

http://www.barnlangtan.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vi har ju skaffat skatter o det har verkligen inte varit nån dans på rosor (varför man nu säger så för det rosor är ju taggiga o jävliga) men hur som så har det inte varit bra..det började med att ja kastrerade katterna o då visade det sig att på den...

Herregud...ja nu kan vi i alla fall inte säga att vi inte fick en vit jul eller vinter för den delen...men känner att det räcker nu...just nu så har vi 5 plusgrader solen har lyst och en hel del av snön har försvunnit men också gett stora vattensamli...

Här är det sjukstuga deluxe..nja kanske inte riktigt så illa men det har varit..började med att Livia fick lite ont i huvudet o halsen i torsdagskväll..kände sig inte jättesjuk på fredag men valde att stanna hemma o det var väl tur det för POFF från ...

Halva januari har gått o det var över 1 månad sen som ja skrev nåt här...sa att ja skulle bli bli bättre på att skriva o det såg vi ju hur det gick med det....men å andra sidan så kan man ju inte tvinga fram nåt att skriva om, om man inte kan vill el...

Endast 22 dagar kvar av 2023...även detta året har varit en speciellt år..så mycket elände som har hänt/händer i Sverige och i övriga länder...krig...dödskjutningar...bränder av olika de slag...ja det har varit så mycket neagtiva händelser så man ork...