Tänker skriva om ett par ja känner...tänker inte nämna dem vid namn men ja tar den första bokstaven i deras namn...Hans namn börjar på W o hennes på T.... 

Förra året så skulle vi på 60-års kalas....all planering skedde i hemlighet...det skulle bli en överraskning för W...

Det skulle komma folk i från olika länder osv...detta skulle ske i april... men nåt kom emellan...nåt mycket tragiskt...

Det var en helg i mars....W o T höll på ute i sin trädgård...de älskade sin trädgård då de inte tidigare har haft nån...

O helt plötsligt så säger W;

- Ja är ledsen om ja måste förstöra din helg men ja måste åka till sjukhuset...(han hade ont i armen o bröstet)

Med ilfart så skjutsade T sin man till sjukhuset men hon han i stort sett inte mer än dit förrän W´s hjärta stannade o det fanns inget att göra...

Så istället för att gå på 60-års kalas så vart det begravning....o den dagen som festen skulle hållas så var det urnsättning....

Ensam stod hon där.....visste knappt hur man skulle överleva denna värld då W har tagit hand om alla papper o så...

Men det fanns hjälp att få...både från släkt o vänner samt andra...men hon fick ta en dag i taget...

Hon fick även veta att efter W´s död att han led av ett dåligt hjärta...

men det värst var nog det hon fann nu i dagarna...

Hon höll på o städa ur ett förråd..då hon fann ett brev som W hade skrivit redan 1995...där i brevet så stod det att om han dog så skulle den o den ta hand om hans pengar, papper osv...

Så redan då....för 13 år sen så led han av hjärtproblem...men han sa inget...inte till hans fru eller nån annan...

Han hade en skräck o det var att gå till doktorn...han led av läkar- skräck... men hade han gått till doktorn så hade han kanske levt idag....

Han hade det i släkten..hans pappa gick bort när han var 57 år gammal..när W fyllde 58 så hade han sagt;

- Ja har nu överlevt ett år längre än min far...

Han såg nog varje år som en välsingnelse...att han hade överlevt sin pappa.....men om han hade trotsat sin skräck o gått iväg så hade han kanske överlevt...

Om ja vore T så skulle ja känna mig fruktansvärt sviken av min man..

min kärlek...mitt liv...mitt allt...

Att han hellre dog än att gå till doktorn...o detta var redan för 13 år

sen...han ville inte offra sig för sin kärlek genom att gå till doktorn...

När hon läste detta brev så måste det ha gjort fruktansvärt ont....att han inte sa nåt....att han valde att leva i tystnad...en lögn som tyvärr tog hans liv....

Så vad ja har lärt mig efter min mammas död....är att man inte ska ta nåt förgivet vilket är väldigt vanligt att man gör....o att man ska uppsöka vård istället  för att ställa sin egen diagnos...hur rädd man än är...

Våga vara rädd...våga be o hjälp...det finns alltid nån där som kan hålla din hand när rädslan blir för stor...

Ta vara på dagen...den kan vara din sista...

 

Truddelutt

1 februari 2009 18:02

Stämmer mycket väl det du säger. Men jag tror att många (även jag) är rädda för det svar de eventuellt skulle kunna få. Dumt!

http://truddelutt.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vi har ju skaffat skatter o det har verkligen inte varit nån dans på rosor (varför man nu säger så för det rosor är ju taggiga o jävliga) men hur som så har det inte varit bra..det började med att ja kastrerade katterna o då visade det sig att på den...

Herregud...ja nu kan vi i alla fall inte säga att vi inte fick en vit jul eller vinter för den delen...men känner att det räcker nu...just nu så har vi 5 plusgrader solen har lyst och en hel del av snön har försvunnit men också gett stora vattensamli...

Här är det sjukstuga deluxe..nja kanske inte riktigt så illa men det har varit..började med att Livia fick lite ont i huvudet o halsen i torsdagskväll..kände sig inte jättesjuk på fredag men valde att stanna hemma o det var väl tur det för POFF från ...

Halva januari har gått o det var över 1 månad sen som ja skrev nåt här...sa att ja skulle bli bli bättre på att skriva o det såg vi ju hur det gick med det....men å andra sidan så kan man ju inte tvinga fram nåt att skriva om, om man inte kan vill el...

Endast 22 dagar kvar av 2023...även detta året har varit en speciellt år..så mycket elände som har hänt/händer i Sverige och i övriga länder...krig...dödskjutningar...bränder av olika de slag...ja det har varit så mycket neagtiva händelser så man ork...